Torsdag i juli

Hyfsat väder. Lång förmiddagspromenad över Lilla Askö tillsammans med Klas och Zorro. Lite kantareller hittade vi. Zorro blev glad när vi skymtade havsstranden, vi ilade dit och han lade sig ner i vattnet och svalkade sig. Hans päls börjar bli lång, alltmer ohanterlig och säkert varm. Tid för klippning först i september!
På eftermiddagen besök hos Birgit. Hon står mitt hjärta så nära och hon är en person som det alltid är intressant att samtala med. Nu har vi känt varandra i 18 år men det är över 60 år sedan jag först hörde talas om henne - när min mamma räknade upp sina kusiner och nästkusiner för mig, som bara hade två kusiner totalt och var avundsjuk för att mamma hade så många. Och Birgit är ju min mammas nästkusin.
Lyssnandet på Mankells bok Djup fortskrider. Nu har den grymma mannen i boken konfronterats med sanningen och det är inte utan att man tycker att det är rätt åt honom. Men fortfarande är allting tragiskt i handlingen.
Så har jag haft lite brevväxling via e-post med Gege om den knasiga dröm jag hade i natt...

Blommor

Kommentar från Gege, som tycker att vi har fina pelargoner. Vad sägs om änglatrumpeten, som just har slagit ut med flera "trumpeter"? Och på en husvägg blommar fortfarande Clematis President tillsammans med Dawn-rosor och nu också (lite trångt och dessutom malplacerad) gula stockrosor.

Goda grannar mm

Goda grannar har vi flera stycken här på Askö - ja, i Örebro också för den delen. Ylva och Bengt, som har villa i Linköping och stuga här intill oss, har varit hemma i Linköping och skördat i sitt morots- och rödbetsland. Med sig till oss hade de en stor påse rödbetor och en stor påse morötter. Här ska njutas och jag funderar över om jag kanske ska pröva egenhändigt inlagda rödbetor. Och i vårt trädgårdsland frodas nu squashen - tveksamt om vi kan konsumera den i samma takt som den måste skördas... Tomaterna, däremot, är inget vidare. En planta bär bara ett fåtal tomater och de båda cocktailtomatplantorna bara blommar och blommar...
Vackert väder idag också. Vid 10-tiden for vi iväg med lilla motorbåten till Bockholmen. Åter vid tvåtiden och då var det ganska blåsigt på sjön. Tupplur och tidningsläsning och sedan en lång promenad med Zorro - med svampplockning. Inte säkert att han blir kantarellhund...
Svampmacka och stekt flundra till middag - flundrorna uppdragna av Klas tillsammans med annan god granne, Pelle.
Och så trevlig kväll tillsammans med Miss Marple i TV 4.

Kulturresa till Virserum

Skådebröd i form av tårtor av mjuk plast är konst i Virserum

Petunior i olika färger på utställningen om blommor

I morse hotande regnmoln. Vi stuvade in oss och Zorro i bilen och for mot Virserum - numera ett konstcentrum i Småland. På vägen skulle vi dricka vårt medhavda kaffe och hittade en skogsväg bortom Blackstad. Vi följde skogsvägen, gick och gick och kom så småningom till en mycket gammal gård. Förfallna gärdesgårdar, gamla trasiga vagnar från anno dazumal men också nymålad lagårdsbyggnad och nyklippt gräs. Läget väckte vår fantasi: hur kommer det sig att man bygger en gård så mitt i obygden och hur har man haft det i det dagliga livet i ensligheten?
I Virserum besökte vi årets konstutställning på temat blommor och träd. Så åt vi lunch. Telemuseet och möbelsnickerimuseet hoppade vi över, vi gick igenom dem för några år sedan. I stället for vi iväg till Hauges glasbruk nära Björkå. Han gör allehanda glas av gamla flaskor. Mycket folk var där, huvudsakligen danskar och tyskar - av bilarnas nummerskyltar att döma. Vi kompletterade våra vinglas och valde att inte fundera över att vi åkte så många mil för några glas...

Väl tillbaka på Askö vandrade vi iväg till Strömsudden - lite för att kompensera Zorro för alla timmar i bilen.

Osynliga Zorro

Jag tyckte att jag hörde Zorro säga ungefär så här i morse: När nu Tjalle tror att han är störst, bäst och vackrast och står på sig så in i Norden så blir jag ju lite rädd och drar mig undan. Om jag lägger mig på trappan mellan pelargonerna så har jag bra utsikt men syns nästan inte, vacker som en blomma som jag är.

En vecka i många bilder

Västervik

Klas och Zorro

Vackra båtar i tävling

Erik lagar blåbärspaj

Ålamackorna

Ingrid och Maxxa tränar...

... medan Birgit håller koll på Zorro

Lek efter träningen

Det är väldigt vad dagarna rinner iväg så fort att man inte ens hinner skriva några rader i sin blogg... Idag är det redan måndag - igen. Den senaste veckan har varit rik på aktiviteter:
Tisdag och onsdag hos Katarina, Anne och Johannes i Oskarshamn. Vi firade, i förväg, Johannes´ och Davids födelsedagar, vi gick på vandrarstråt och på onsdagen stekte vi oss på klipporna i Ernemar. Inga bilder från oskarshamnsbesöket, jag hade glömt kameran!

När jag kom tillbaka till Askö på onsdagskvällen hade Klas kommit på att han inte hade varit i någon stad på fyra veckor. Så i torsdags gjorde vi tillsammans med Zorro en turistresa till Västervik. Vi strövade runt, handlade lite, åt lunch på McDonald - Zorros favoritställe! Vid kajen låg många stora segelbåtar - det pågick en segeltävling t o r Tyskland med etappmål i Lettland.

På fredagen kom Martin och Christina, Erik och Maja. O, så roligt att ha dem här! Tiden ilade iväg: vi badade i 23 graders vatten i sundet, vi tog båten till Midsommarön, vi plockade blåbär och kantareller, lagade mat tillsammans (Erik gjorde en ypperlig blåbärspaj), kunde äta alla måltider utomhus. Igår em for de tillbaka till Laxemar efter lunch och en tur till Flatvarp med blåsig fikastund och d:o bad för vissa av oss (Christina och Klas).

Idag på förmiddagen gjorde Klas och jag och Zorro en lång vandring genom Pelles ängar och genom skogen till Åsviken. När vi var nästan framme vid vattnet tappade Zorro och jag bort Klas. Vi letade och letade men ingen Klas. Det visade sig att han hade gått hem när han inte omedelbart hittade oss. Precis när jag tänkte ringa 112 så ringde Klas hemifrån - jag hade redan både skickat sms ("Var är du?") till honom och försökt ringa. Gissa om jag var arg - trots att jag stunden innan varit jätteorolig och föreställt mig a) hur Klas klättrat upp på ett berg och rutschat ner på den hala mossan, b) blivit upptäckt av ett vildsvin som jagat in honom i skogen och...

Men jag hittade mycket svamp...

I eftermiddag har Zorro och jag haft hundträning tillsammans med Ingrid och hennes hundar. Vi har tränat rally-lydnad och vi har lagt spår. Jätteroligt både för Zorro och för mig. Två lärdomar: jag ska inte störa Zorro med "prat-brus" när han koncentrerar sig på sin uppgift och jag ska lägga på ett kol för att stimulera och entusiasmera Zorro bättre.

Lite har jag hunnit läsa också. Av Katarina fick jag överta Karin Fossums De galnas hus - en roman om patienter på ett mentalsjukhus i Norge. Den är ömsint skriven. Parallellt lyssnar jag på Henning Mankells bok Djup - en verkligt ruskig historia. Klas, Anne, Boel och Inga-lill har alla läst den och kommenterade den "hemsk". Den utspelar sig 1914-15 och handlar om en kapten i flottan som slår över i en beräknande galenskap och gör de hemskaste saker mot andra människor.

Igen en kär gäst

Liten ålsmörgås

Inga-lill har varit på besök. På väg mellan sitt sommarhus på Öland och födelsedagsfirande i Stockholm mellanlandade hon här och stannade ett par dagar. Alltid trevligt att ses. Vi gick på långpromenad med Zorro - och villade bort oss över Pelles ängar och skogspartierna mellan dem. Gräset var högt och vått efter ihärdigt regnande. Vi klev och klev i våra stövlar men stackars Zorro fick mest hoppa högt mellan grästuvorna. Han var alldeles utmattad när vi till slut - efter tre timmars kamp mot geografin - kom hem. Han lade sig genast tillrätta i korgstolen och lutade sitt trötta huvud mot kudden där.

Och kantarellerna som vi hittade räckte bara till tre små svampmackor...

Lasse kom med alldeles nyrökt ål - den första för sommaren. Vi gjorde de sedvanliga ålamackorna och njöööt. Sedan drack vi kaffe, Klas tröttnade så småningom på oss och gick och lade sig men vi fortsatte att prata länge, länge.

Och i morse vinkade vi adjö till Inga-lill, gick på långpromenad med Zorro och vardagen infann sig igen. Inte illa det heller!

Nu är jag orolig för Britt som fått Borrelia och en särdeles ilsken sådan. Dock inte sådant fästinggift som det jag läste om i DN: sibiriska fästingar i Norrland som "bär på det fruktade Tagiaviruset". Bilden i DN visar en fästingforskare och professor som "drar en vit filt över gräset i en liten skogsglänta utanför Uppsala. Efter bara några minuter har ett 20-tal fästingar fastnat". Så hemskt och man ryser!

Besök av Boel

Clematisen blommar fortfarande för fullt

Grattis långt i efterhand

Födelsdagsmiddag

Zorro på Getgrundet - var ska jag gräva ner tuggbenet?

För åttonde året i rad - och flera år dessförinnan - har Boel hälsat på här på Askö. Vi kollade i "loggboken" och såg bilder från alla besöken - men också att håret på oss båda har grånat. So what! Boel kom i tisdags, fullastad med god mat. En måltid var hennes födelsedagspresent till mig och nu var det alltså dags. Fantastisk mat och förberedd för den lånta transporten. Goda röror med kex, laxmousse med hennes egna färskpotatis, chokladterrin och så ett gott vitt vin. Vi njöt. Och på var det också dags för mig att överlämna min födelsedagspresent till Boel. Och solen sken och vi kunde sitta ute länge på kvällen.

Sedan har det varit fortsatt sol. På onsdagen for vi ut till havsbandet och hade lunchen med oss. Den kvällen var perfekt för grillning. Igår gick vi på svamppromenad och sedan for vi till Getgrundet för bad och fika.

Och nu har Boel just startat den långa resan till Kristianstad. Nästa år tar hon bussen till Askö!

Idag ska vi plocka körsbär - det gäller att hjälpa skatorna att hålla avtalet: bara ta de bär som finns på de allra högsta grenarna. Resten är våra...

Faluröda hus

Vi har ju bytt panel på husets norrsida. Målningen står vi för själva. Klas har målat det mesta men panelen ovanför skafferi-/farstutaket har fallit på min lott. Idag målade jag det för andra gången. Därmed var rödmålningen av den nya panelen klar men det fanns färg kvar i stora burken. Så jag målade, så längt färgen räckte, det långa uthuset - vilket verkligen var av nöden. Nu får jag köpa en burk till för att måla uthuset klart...

Regn och åska, som mullrar i bakgrunden. Ganska varmt ändå och då och då blå himmel. Vi tog en lång skogspromenad med Zorro på förmiddagen. Efter lunch gjorde jag ett långt spår i skogen för Zorro. Han klarade spårningen galant - kom fram till målet som var en korv skuren i bitar. Man märker tydligt Zorros iver att följa spåret. Jag är jättestolt över honom.

Klas har byggt upp en agilitybana och körde den med Zorro medan jag lade spåret. Det gick också bra och Zorro verkade tycka att det var jättekul. Däremot betyder "kantarell" enbart en möjlighet att få en liten blodpuddingbit...

Efter dagens ansträngningar sover Zorro nu sött i sin korg.

Bilderna kom i fel ordning. Bilden av den sovande Zorro skulle ju komma sist i raden...

Regn och blåst och middag i skolsalen

Vi trotsade regn och blåst, byltade på oss regnkläder och stövlar och gick med Zorro på långpromenad. För säkerhets skull tog vi diskret med oss var sin platspåse - det KUNDE ju tänkas att vi sprang på kantareller. Vi gick skogsvägen mot det lokala Mariannelund med Zorro glatt skuttande omkring oss. Så hittade vi en gammal väg rakt in i skogen och följde den. Efter två timmar kom vi, via en hage med två undersköna hästar, fram till ett sommarstugeområde som vi aldrig sett förr. Intressant - efter våra 18 år här.
Vi erinrade oss då att Lasse så sent som igår kväll nämnde både om att någon hade rashästar bortåt Flatvarp och att det fanns sommarstugor bakom husraden mto Flatvarp.
Och igår var han och alla på Vedudden här på middag. Vi var elva personer men Ruben, 7 månader, fick inte sitta med vid bordet.
Sedan 1993 har vi varje sommar samlats för middag i skolsalen - Birgits och Lasses gamla skola. Ibland har vi varit många och vid något tillfälle enbart Birgit, Lasse och Britt. Men, som Birgit påpekade, aldrig hade hon trott att också hennes barnbarn och barnbarnsbarn skulle var med. Men så blev det denna gång och det var jätteroligt. Karina, 9 år, bad om receptet på desserten som var vinbärskolapaj. Inte precis nyttig med god och gjord av de allra första vinbären på vår buske.
Birgit berättade om hur hon sjungit vaggvisa för Ruben som somnat i hennes famn. Det påminde mig om hur jag för så där 22 år sedan sjöng den här "vaggvisan" för David, mitt första barnbarn - och det var den enda jag kunde. Den ingår i Lundaspexet Uarda och sjungs av den egyptiska prinsessan, hon som hittade Moses i vassen.

Vyssa lilla kilen
som jag fann på Nilen.
Liten Moses, rar och söt,
mor din hon var allt ett nöt,
som uppå en nilvåg
sköt dig ut i piltråg.

Så sjunger jag för Moses,
mitt lilla gossebarn,
allt medan folket gno ses
i livets grottekvarn.

Sedan kan jag inte mer. Och nu ska jag gå ut och plocka av alla de röda vänbären och göra gelé.
Men kantarellerna då, hur gick det med dem? Jo, vi hittade nästan en liter. Och för varj svamp jag såg anropade jag Zorro, som satte nosen på dem och då påpassligt fick en liten bit blodpudding. Jag ska ju försöka lära honom att söka kantareller...

Göranssonska helgen

Inför avskedet: Monica, Klas, Mattias, Maggan, Staffan,

Bengt och framför dem Annie, Karin och Zorro

Invigning av solsegel

Zorro är också med

Annie, 6 år

Karin, 9 år

Nu är den till ända, den årliga göranssonska helgen - som vanligt fredag kväll-söndag eftermiddag. Torbjörn låg hemma i Göteborg med feber men i övrigt var alla samlade. Ja, Karin och Annie kom ju redan förra lördagen! Som vanligt stod varje familj för var sin måltid - väldigt underlättande för värdfolket.

Igår, lördag, flyktade vi ut med skärgårdsbåt till Hasselö - en timmes fin båttur genom skärgården. Med oss hade vi picknickmat och badgrejor. Vi hyrde en liten vagn och lastade på alltihop och vandrade sedan iväg längs bilfri väg till Sladö. Vi hittade en plats intill havsstranden i sol och halvskugga och där njöt vi av det som Mattias och Monica förplägade oss med. Så vandrade vi tillbaka och hann bada någon timme innan båten tog oss tillbaka till Loftahammar.

På kvällen var det middag och sedan frågesport om göranssonska familjen + tävling om vem som kunde flyga bäst med radiostyrt plan. Det kunde ingen!

Och idag har de fyra männen ägnat flera timmar åt att montera min födelsedagspresent - ett solsegel. Vi hade aldrig klarat det själva, Klas och jag. Mycket stiligt och vi invigde det högtidligt med söndagslunch under tak!

Och så for de iväg, var och en till sin stad. Det blev väldigt tyst. Vi som var kvar tog en lång promenad med simtur för Zorro och sedan en drink under det nya solseglet.

Verb i plural

Jag citerade ju fel. På E.J. Stagnelius´ tid skrev man ju inte "kransar" utan "kransa". Så här var det med dikten Näcken som jag läste på skolavslutningen i andra klass, det är ju ganska länge sen... Den finns kvar i mitt huvud på avdelningen "onödig kunskap".

Kvällens guldmoln fästet kransa
älvorna på ängen dansa
och den bladbekrönte näcken
gigan rör i silverbäcken.

Liten pilt bland strandens pilar
i violens ånga vilar.
Klangen hörs från källans vatten
ropar i den stilla natten:

Arma gubbe varför spela
kan det smärtorna fördela
fritt du skog och mark må liva
kan Guds barn dock aldrig bliva.

Tårar gubbens anlet´ skölja.
Ner han dyker i sin bölja.
Gigan tystnad, aldrig näcken
spelar mer i silverbäcken.

En som är en mästare på utantillcitat är Katarina. Men hennes citeringar gäller roligare saker, t ex Tove Janssons Vad tror du att det hände sen: "En eftermiddag klockan fem ett litet mumintroll gick hem...", för att inte tala om Arosenius´ Kattresan: "Lillan gick på vägen ut, mötte där en katt...". Själv kan jag bara början.

Allt detta för att jag råkade skriva ett r för mycket i inlägget alldeles nyss!

Regn idag men inte regnig dag

Några droppar regn kom nu på kvällskvisten. Åskan mullrade i bakgrunden en lång stund. Nu är det nästan helt klart igen och "kvällens guldmoln fästet kransar" som EJ Stagnelius formulerade det en gång.
Klas och flickorna kom vid femtiden. Deras hemresa blev lite äventyrlig: Klas fick punktering mellan Lofta och Loftahammar. Så småningom lyckades han laga med spraygas (?) och nu står bilen hos Askö bilservice för nya bakdäck. Det blev mycket utgifter på kort tid, se mitt inlägg i förrgår!
Nu har vi ätit pannkakor och flickorna har duschat och tvättat håret, Klas har läst saga för Annie och båda flickorna förmodas sova. De har haft fina dagar hos sin fars kusin Maggan. Stor upplevelse att få rida på hästarna Linus och Harry.
Jag och Zorro har haft en ganska aktiv hunddag. Vi började med att lägga spår, dvs jag lade spåret och Zorro satt väntande vid början av det. Sedan gick vi en lång promenad utan koppel och, faktiskt, hittade jag några kantareller, årets första. Vi satt en stund tillsammans i skogen och delade på några skivor vattenmelon. Sedan gick vi tillbaka och spårade - det gick helt perfekt. Vi målet väntade en liten korv i en platspåse.
På eftermiddagen gick vi och badade. Säkert över 20 grader i vattnet. Zorro simmade iväg längs vassen och kom springande tillbaka när jag just hade börjat fundera över hur jag skulle kunna hitta honom.
Och i kväll har Annie och jag lekt kurragömma med honom. "Leta Annie" får honom att i full karriär rusa runt huset tills han hittar henne.
Nu ligger han, bokstavligen talat, utslagen på golvet och sover den uttröttades sömn.