Så olika det kan vara. Efter två soliga dagar vaknade vi i morse till dis och dimma. Strax efter kl 6 gick jag på morgonpromenad med Zorro. Där solen igår strålade över Askösundet var det nu en helt annan vy, se bilden här ovan. Den är tagen från samma ställe som bilderna från igår. Av Lilla Askö syns inte ett spår.
Men vi låter oss inte förskräckas av dis och dimma. Vi tog på oss vinterjackorna och vandrade bort till Varvet (dvs det f d varvet). Nya blommor för i år var vitsippor och violer. Zorro sprang glatt framför oss och hittade vägen till Strömsudden, där vi badade förra sommaren. Vildsvin hade bökat runt lite här och där längs våra skogsstigar, inte så kul. På hemvägen hittade Zorro en ko- eller älgklöv (hoppas det senare, vem skulle lämna koklövar i skogen?) och blev plötsligt alldeles döv för vår inkallning. En brist i vår uppfostran av honom! Efter många om och men och efter att jag ihärdigt följt efter honom i hans försök att undkomma mig så lät han mig till sist koppla honom. Han fick bära med sig benet och gjorde det tills han fick syn på en katt...
På eftermiddagen, medan Klas gjorde i ordning en drivbänk av våra avlagda köksfönster, gick Zorro och jag förbi Anneborg och ner på Pelles ängar. Zorro njöt av det fria hundlivet och jag njöt av naturen och den trevliga hund jag hade i sällskap. Så kan det vara.
Nu har vi sett en film om Grönö i Gryts skärgård. Världens vackraste ö hetter programmet och visst var denna ö en idyll, brukad sedan generationer av människor som förstod att uppskatta - och underhålla - kulturlandskapet. Man fick också se flygbilder över Grönö och andra öar och jag kunde konstatera att Gryts skärgår och vår Tjusts skärgård är lika varandra.
I morgon bär det av till Örebro.
1 kommentar:
Menar du att ni redan har sett vitsippor?! Här i Dalarna har våren inte alls kommit så långt, men den är på väg! Igår och idag har det varit varmt och skönt och vi har t.o.m gått utan jacka.
Bästa påsk-hälsningar från Krylbo!
Skicka en kommentar