Spårning

I går spårade vi, jag och Zorro. Dvs jag lade spåret och "agnade" glest med små korvbitar. Över hela parken lade jag spåret medan Zorro satt vid ett träd och intresserad tittade på. Sedan blev det dags och på nolltid hittade han att korvbitarna.
Idag träffade jag Lena, en av mattarna i Karlslundsskogen.Vi har tidigare pratat om att lägga ett riktigt skogsspår för våra hundar, hennes labradorer och vår Zorro. Nästa torsdag ska det ske, enligt konstens alla regler, med tid för spåret att "lägga sig" och därmed för medhavd fika för mattarna. Det ska bli roligt och jag ska i god tid köpa en spårsele till ögonstenen.
Med Lena har jag tidigare talat om mentalbeskrivning för Zorro. Lena har tyckt att det var en bra idé och har rekommenderat en person som gör sådana. Igår ringde jag till honom. Jo, han gjorde gärna en mentalbeskrivning men tyckte att det, på min beskrivning av Zorro och av Klas och mig som ovana hundägare, lät som att Zorro först behöver mer ordning och reda, d v s vi bör jobba mer med vårt ledarskap för honom. Min tanke med mentalbeskrivning var att få veta vad som finns i Zorros gener och vad som vi ska hjälpa honom att utveckla. Men nu tar vi det i omvänd ordning och går på kurs hos den här mannen. För visst är det så: hur förtjusande Zorro än är så nog vill vi att han ska lyda oss inte bara när det faller honom på läppen...
Eftermiddagen har varit fylld av sammanträde i nämnden för funktionshindrade. Idag hade man letat fram den mobila hörselslingan. Tjänstemännen, som föredrog ärendena, och nämndledamöterna, när de kommenterade och frågade, alla talade de i små mikrofoner och alla orden gick direkt in i mina öron. En skön känsla och första gången jag lyckats höra allt vad tjänstemännen sagt i sina föredragningar. Och stämningen under sammanträdet var god!