Jag har just läst ut Alexander McCall Smiths bok Miraklet på Speedy Motors. Huvudpersonen är ju den innehavaren av den kvinnliga detektivbyrån och alltihop tilldrar sig i Botswana. Hon är så lågmält klok, Mma Ramotswe. Så här säger hon till sin man, som förgäves hoppats på ett stort mirakel i ett alldeles speciellt avseende.
"Det är inte alls dåraktigt att hoppas på mirakler. ... Det sker många mirakler". Han frågade hene vad hon menade, och hon förklarade. Det hade skett ett mirakel på Speedy Motors medan han var borta. En kvinna hade letat efter någon som kunde bli hennes famiilj och hon hade hittat honom. ... Och så hade det varit dessa livgivande regn, som hade förvandlat Botswana från brunt till grönt och som skulle göra boskapen fet inom några dagar. Allt det här var mirakel, eller hur? Självklart kunde man önska sig ännu fler mirakler. ... Men man måste vara försiktig, påminde Mma Romatswe sig själv: man skulle inte be om alltför mycket här i livet, särskilt inte när man redan hade så mycket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar