måndag 11 januari 2010

Helgdagars lärdom

I kväll gruppmöte s/v för oss i Nämnden för funktionshindrade. Dessförinnan skrev jag, till slut, protokollet från senaste styrelsemötet i S-föreningen, gjorde en förteckning till föreningens valberedning inför deras jobb med att nominera folk till styrelsen mm. Jag har skjutit upp och skjutit upp men nu kändes det riktigt roligt att komma igång igen. Det är väl kanske som i Alf Henrikssons lilla vers från 1991:

Den vilsamma fritiden, käraste vän,
inte är det precis något fel på den.
Men se lyckan, när allt kommer omkring,
består i att uträtta saker och ting.

I övrigt har vi hunnit med en kylslagen promenad runt hagarna i Karlslund. Vi gick raskt! Före utflykten hade jag kokat grönsakssoppa, som alltså bara var att värma när vi kom hem. Så har jag lagt lite på 2000-bitarspusslet. Det tar form är faktiskt roligt!
Nu ska Klas ta bort stygnen efter blipp-operationen på kinden. Spännande och se hur det ser ut under bandaget...

4 kommentarer:

Anonym sa...

Aj, aj Inger varför skulle Du berätta om Ditt pussel-läggande ?
Nu har jag också tagit fram ett pussel dock med bara 1000 bitar. Men det är ju förödande, det blir ingen mat här, varken lunch eller middag. Både hunden och husse klagar ! Kerstin W.W.

Anonym sa...

Alf H.kunde minsann skriva "konkret".Tänk om Z puffar till pusslet...

Inger sa...

Nej, Christina, Z puffar inte till pusslet, han räcker inte upp. Däremot puffar han till mig i baken när jag har stått lutad över det, enligt hans uppfattning, alldeles för länge och glömt att det är matdags för honom...

Inger sa...

Ack, Kerstin, håll ut. Av mitt pussel återstår nu inte så många olagda bitar. Jag ska fotografera det när det är klart och lägga ut det i bloggen. Men vad gör jag med själva pusslet. Kastar? Röda Korset? Myrorna?