Uteliv

Vår tillvaro präglas mest av uteliv, sunt och stärkande sådant. Med Zorro styr vi helt kosan till Karlslundsskogarna. Så vackert nu med allt det vita. Lite jobbigt att pulsa i snön men säkert god motion. I går blev det en eftermiddagspromenad och vi fick se en vacker solnedgångshimmel, se den här ovan.

Idag vaknade vi till -18. Jag gick en kort morgonpromenad i mammas gamla päls - behövs ingen kofta under. Den nya halsduken går numera att vira fyra varv runt halsen - de 2 meterna har vuxit till 3, hur gick det till? Några timmar senare for vi alla tre ut till Karlslundsskogen, väl påpälsade och Zorro med tassvax på trampdynorna och mellan dem. Det var förskräckligt kallt. En timmes promenad kändes mycket, mer var inte att tänka på. Förklaringen fick vi när vi kom in i bilen. I Karlslund var det - 27! Alltså tio graders skillnad!

Långpromenad på eftermiddagen var inte att tänka på. I stället letade vi fram ett gammalt pussel, 2000 bitar. Vi köpte det en jul för kanske sex år sen, började lägga men gav upp. Nu minns jag tydligt hur svårt det var att komma igång...

Och den lilla operationen då? Jo, den gick fort och lätt och nu har jag ett litet plåster på kinden. Om en månad får jag veta om det var något att bry sig om.

Ganska upprörd är jag över hur dåligt det är lite varstans med tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, bl a rullstolsburna. En man, Peter, åkte tåg mellan Stockholm och Uppsala. Där skulle han på fest. Men i Uppsala fanns ingen att hjälpa honom av tåget så han fick följa med tillbaka till Stockholm. Detta är långt ifrån det samhälle för alla som vi vill ha. Här finns anledning till förändring och förbättring!