Äntligen över fyrtio

Västra Mark - nämnt vid dagens föreläsning - synnerligen obehagligt ställe!

Nu tänker Ni: har hon blivit galen! Men jag nämner bara titeln på en av de böcker som jag har gallrat ut ur min bokhylla idag. Haha! Boken är tryckt 1984 och inte så aktuell alltså. Den verkar också helt oläst. I eftermiddag har jag ägnat lite tid åt att sortera och kasta här i mitt lilla arbetsrum. Om min pappa hade sett mig skulle han ha sagt: hon lider av smittsam kastsjuka. Dessutom skulle han ha underkänt att jag överhuvudtaget kastat några böcker. Det gjorde aldrig han och här står nu en del av dem...

Dagen började med en väldigt lång och väldigt trevlig skogspromenad: Klas och jag och Zorro, Eivor med sina spaniels och Lena med sina labradorer. Alla dessa glada, vänligt sinnade hundar som springer av och an och leker med varandra - det är glädje för dem och glädje för oss människor att se dem. Men tröttande, åtminstone för Zorro, han sov hela eftermiddagen och kunde inte förmås att gå ut förrän sen eftermiddag.

Eva på Arbetarekommunen ringde och undrade hur jag hade tagit "sågningen" - läs gårdagens inlägg. Medan vi pratade letade hon upp valmanifestet 2006 och där står, faktiskt, att vi (S) vill att makar, där den ena har omvårdnadsbehov, ska få bo tillsammans livet ut. Jag tror fortfarande inte på den lösningen men skulle ju ha undertecknat min artikel med namnet och "pensionär" i stället för "pensionär och socialdemokrat". Men nu är det som det är.

I kväll har Klas och jag varit på föreläsning på länsmuseet. Temat var Sinnessjukhus som kulturarv. Intressant med många bilder av ståtliga sinnessjukhus men fördragshållaren missade att berätta hur sinnessjukhusen, liksom folkskolor och järnvägsstationer byggdes så ståtliga mindre för de sjukas skull än som symbol för en stark stat. Bland de sinnessjukhus han nämnde var Västra Mark, en statlig anstalt för vård av "sinnesslöa" (som det hette på den tiden) kvinnor. Anstalten klassades som sinnessjukhus för att möjliggöra tvångsintagning men någon vård erbjöds inte! Ett kulturarv man helst skulle vilja vara utan - såvida inte det kan fungera som enbart avskräckande.

I morgon jullunch med nämnden för funktionshindrade och därefter nämndsammanträde.