Ett hundlivs vedermödor

Omedelbart före klippning...

... och omedelbart efter

En dag fylld av påfrestningar för Z. Först for vi ut till Karlslund för att gå på skogspromenad. Säkert precis före oss på stigen hade den underbart doftande tiken Mira gått - kanske löper hon t o m. Z stretade på så gott han kunde för att om möjligt komma i kapp henne. Hans missunnsamma husse och matte svängde i stället in på en mycket liten stig med mycket snår och många vattenpölar...

Efter lunch for vi iväg till Vintrosa för att kolla ett hundpensionat - vi ska ju åka till Cypern i oktober men utan hund. Pensionatsinnehavarinnan skulle nu godkänna Z och vi skulle godkänna miljön. Det var OK så vi tecknade avtal om en veckas inackordering där.

Inte bara goda ting är tre utan även de jobbiga. På eftermiddagen var det dags för klippning. Vi strosade iväg mot klippdamen och allt var frid och fröjd tills vi kom in till henne och Z lyfte sitt huvud och såg vem vi besökte. Z vände tvärt, tog spjärn med alla fyra fötterna och rusade ut ur lokalen. Men det hjälpte ju inte och två timmar senare hämtade vi ut en hund, som vi knappt kände igen. Men skönt också för mig att lurvet är borta, jag fick allt sämre samvete vartefter hans päls blev tovigare och tovigare.