tisdag 24 november 2009

Housing First - om hemlöshet

Idag läser jag på DN Debatt en artikel "Vi prövar en ny modell att råda bot på hemlöshet". Det är Stockholms stad och Stadsmissionen som tillsammans med Lunds universitet ska pröva en ny modell i arbetet med hemlösa personer. Tanken är, och den är redan med framgång prövad i New York, att ett stabilt boende är grunden för att människor ska lyckas komma till rätta med missbruk och andra sociala problem. Jag ansluter mig till denna tanke för hur ska en människa, hur motiverad för förändring han/hon än är, kunna komma tillrätta med saker och ting utan en egen bostad? Artikelförfattarna vädjar i slutet av artikeln till grannar och andra om att i mötet med den enskilde f d hemlöse "inte bara se missbrukaren eller den psykiskt sjuke, utan också medmänniskan som försöker byta ut ett gammalt liv mot ett nytt". Så bra, så klokt, så medmänskligt - så revolutionerande!
Själv har jag inte gjort något revolutionerande idag: jag har gjort tre Zorropromenader varav den på eftermiddagen var lång och vacker längs ån upp- och nedströms. Jag har gått stavgång med Britta i 1 1/2 timme. Och jag har detaljläst majoritetens förslag till budget och verksamhetsplan 2010 för nämnden för funktionshindrade. Jag har antecknat mycket i marginalerna! I morgon ska jag tänka ut vad som vi i opposition tycker SKULLE stå i den.
Så har jag telefonpratat länge med Christina, en av mina goda svärdöttrar, och med Gege, som kommer hit på torsdag en kort sväng mellan två tåg.
Det är gott att vara pensionär!
Och nu är det väl tack och godnatt!

5 kommentarer:

Rolf Nilsson sa...

I DN-debatt den 24 november sitter tre glada karriärister och smakar av den senaste New York - terminologin: "Housing first" "social inclusion"
"not in my backyard" - Mmmmm, den sista frasen var god -.
Efter poseringen framför kameran går dom till sina inbonade hem för att sitta och gurgla över sin oerhörda förträffliget. - Vi provar en ny modell - Vadå ny? Är det något nytt att välbeställda anser sig ha rätt att sätta sig till doms över fattiga människor? Är det en nyhet att eliten tar sig friheten att avgöra vilka som är "motiverade"? Motiverade till vadå? Jo, till ett "socialt förändringsarbete". Något som i praktiken innebär att dom som inte är tillräckligt traumatiserade av att vandra runt i hopplöshetshelvetet kan få ynnesten att delta i en tävling om anpasslighet. Vadå ny modell? Det är väl bara en variant av hur maktmarionetterna på betryggande avstånd arrangerar diverse skådespel som går ut på att människor i nöd får visa sig dugliga. Förebilden till just den här fantastiska modellen kommer från ett land där dom svarta fick dansa sig till sociala rättigheter
(http://www.youtube.com/watch?v=mTg5V2oA_hY ) Trots att flera stycken i vår egen regeringen idag är överens om att just det här både var diskriminerande och ett cyniskt spel med människors mest grundläggande behov så hittar vi ständigt på nya sätt att dela in människor. Vi låter utan att störas, tre glada "proffs" sitta hånande å kasta in lögner rakt in i folkhemmet. Har ni sett "Slumdog Millionere" En film som handlar om en fattig pojke som får vara med i TV- programmet "Vem vill bli millionär"- Skådespelarna blev megastjärnor medan 99,9% av barnen som levde på soptippen innan filmteamet kom dit och väckte deras förhoppningar om en bättre tillvaro antingen är döda eller lever kvar i total misär. Här i sverige,finns det fler i vår regering som anser att vi lever i en av världens mest demokratiska demokratier. De lånar via sina ögontjänare en modell från New York, en annan i ögonen fallande världsmästare. Det är
staden där vi inom en snar framtid antagligen kommer att kunna följa en desperat iscensatt TV- rättegång mot samhällets dagsaktuella fiende nummer "ett". Och där den regeringen hoppas på att pöbeln kommer skrikande att kräva dödsstraff. Det vill säga en modern variant på offentliga avrättningar. Så långt har vi inte riktigt kommit än här i Sverige. Men var inte så säkra. Vi brukar inte ligga långt efter trenderna från "Over there" Än så länge får vi nöja oss med tre förljugna "ordlånare" som på ett utstuderat sätt hänvisar till behovet av evidensbaserad forskning. Det gör de för att dölja vad som händer med de som förlorar detta spel. De få inte sällan betala med sitt liv. Från föreningen Stockholms hemlösa har vi oavbrutet och enträget återkommit till "Bostad först". Men detta har vi sett som en grundläggande trygghet för alla. Inte något som karriärsinriktade cyniker ska deala med.


Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa

Inger sa...

Tack för Din långa kommentar. Fast jag tycker att Du är orättvis. Jag märker inget hån och ingen cynism. Bara en god vilja att försöka lösa ett stort socialt problem. Även jag, liksom de tre i artikeln, känner ju till det bara rent teoretiskt men är övertygad om att en fast bostad är grunden för social trygghet.

Rolf Nilsson sa...

Är jag orättvis? Är det inte orättvist att några teoretiska "hemlöshetsproffs" tycker sig kunna ta sig rätten att välja och vraka bland hemlösa om vilka som ska få ta del av det trygga hem de själva och vi andra tar för självklart. Och detta gör de som om de var på NK och handlade julklappar.

Inger sa...

Fast man måste ju börja någonstans! Låt oss hoppas att det här blir inledningen till något som står sig och som blir en vändpunkt i hela hemlöshetsproblematiken.
Vänliga hälsningar
Inger

Rolf Nilsson sa...

Det är verkligen inte själva projektet jag vänder mig emot, då tillvägagångssättet är vad vår förening stångat oss blodiga för i sju år. kritiken ligger i att då det är ett "fjuttigt" projekt och ska efter ca tre år utvärderas. Varför då? De städer i Europa och även i Amerika som använt denna "metod" har redan evidenbaserat utvärderingen på sju år. Med ett resultat våra befintliga "vårdinrättningar" eller "boendeformer" är flera hästlängder ifrån. Med några små skillnader var det runt 90% av de hemlösa som boddee kvar och några hade till och med bytt bostad till en annan. Jag är också skeptisk till vilka detta projektuppdrag gick till, då varken soc eller Stadsmissionen har något att skryta om då det gäller att stödja och hjälpa till med det som krävs för att behålla ett boende. Och då gäller detta deras egna "boendeformer, så frågan är om de blivit bättre på detta eller kommer fortsätta kasta ut óch in människor som om det handlade om disktrasor. Det är inte deras vänner som dör på gatan, det är deras inkomst. Men vad gör det när tillströmningen flyter på i oförtruten takt.

Vänligen

//Roffe