lördag 28 november 2009

Om osynliga företagsägare

I DN idag finns en artikel med rubriken Uppsagd - och inhyrd. Artikeln (den har en annan rubrik i nätupplagan av DN) handlar om att klädbutiken Urban Outfitters i Sthlm säger upp hela sin pesonal och återanställder dem genom ett bemanningsföretag. Då behövs inget kollektivavtal! Företagets talesman säger "de erbjöd ett helt paket som passar ett företag, vars ansvariga sitter i London". Det får mig att tänka på det TV-program jag såg för en tid sedan om ett stort företag i Finland som vägrar bli multinationellt. Deras förklaring: Synliga ägare sköter sitt företag på ett annat sätt än de som inte ens vet var fabriken ligger.
Det får mig att tänka på vårt gruppboende i Ladugårdsängen, som drivs på entreprenad av Carema. Det företaget ägs till 75 % av 3i Group plc och 3i fonder och till 15,9 % av Government of Singapore investment corp. Resten, 9,1 % ägs av styrelse och ledning, och den andelen av ägandet vet nog var gruppboendet ligger, men rakt inte de övriga 90,8 procenten som ju är helt osynliga. Särskilt inte Singaporeföretaget som anges som en passiv kapitalinvesterare och som saknar styrelserepresentant. Vad vill det företaget ha ut av sitt ägande, frågar jag retoriskt.
Jag vill inte påstå att vårt gruppboende inte är OK, kommunen har ju ställt upp kvalitetskrav och kommer att följa verksamheten. Men engagemanget från ägaren finns ju inte.

Inga kommentarer: